Bevarande & restaurering av kulturhistoriska byggnader

 

Säkerställ det kulturhistoriska värdet på bästa möjliga sätt

 

Vikten av att arbeta med kulturhistoriska byggnader på rätt sätt ökar när staden växer och kraven på exploatering höjs. Att hitta ett samspel mellan olika aktörer är därför avgörande för att inte ödelägga byggnadens karaktär och förlora betydelsefulla värden.


Under konferensen får du chansen att utveckla din kompetens och lära dig hur du arbetar med gamla, betydelsefulla och kulturhistorisk värdefulla byggnader på rätt sätt så att de inte förvanskas.

 

Passa på att fördjupa dig inom:


• Vad som är bevarandevärt med byggnaden och hur du tar reda på det
• Hur du i praktiken ersätter identitetsskapande värden som gått förlorade
• Goda exempel på anpassning av gammal bebyggelse – utmaningar och lösningar

 

 Varmt välkommen!

 

 

Samarbetspartner:

 

byggnads_vards_foreningen

 

byggnadsvard.se

 

Mediepartner:

 byggfakta        fastighetsfakta

 

Läs intervjun med vår moderator Johanna Ulfsdotter om hennes arbete för att få fler att förstå värdet med att vårda kulturhistoriska byggnader och att göra begreppet kulturarv till en allmän fråga.

Intervjun >

Johanna_Ulfsdotter

  1. Program
  2. Moderator
  3. Anmälan
  4. Plats & Pris
  5. Program i PDF
 
Underhåll, ombyggnad och ny användning av en kulturhistorisk byggnad – hur gör du & vad bör du tänka på?

 

Fastighetsbolaget Stadsholmen är unika i sitt uppdrag att förvalta och rusta upp byggnader med stora antikvariska värden i Stockholm. Lär dig hur de balanserar förvaltningen av kulturbyggnader och hur de arbetar för att vara en framåtsyftande hyresvärd.

 

  • Renovering av kulturmärkta byggnader – hur gör du och vad bör du tänka på?
  • Komplettering och nyanvändning av gammal bebyggelse – så ser ett fungerande tillvägagångssätt ut
  • Hur kan du förvalta och utveckla kulturhistoriska byggnader på bästa sätt?

Ulrika Bask, fastighetsingenjör, AB Stadsholmen

 

Hur tror du arbetet att bevara och restaurera kulturhistoriska byggnader kommer se ut om 10 år och vad kommer vara viktigt?

Kunskapen kring hur olika material åldras och vilket metod som krävs vid ett särskilt tillfälle kommer att blir en större bristvara i framtiden. Att välja ut ämnen, trädslag, färgtyp med mera, blir allt mer en specialistkompetens. Men jag tror fler kommer att upptäcka hållbarheten och ekonomin i att vårda äldre bebyggelse. Det är få nya produkter som kan mätas sig med de material och metoder som erbjuds och har beprövats i århundrade. Vi kommer också att få fler och andra typer av restaureringsutmaningar med det sena 1900-talets bebyggelse. Kanske restaureringsarbetet kommer att handla mer om hur vi bevarar upplevelsen och tidsandan av en byggnadstradition om materialet i sig inte går att underhålla. Vi kommer att ha färre byggnader med bevarade originaldetaljer och uttryck, särskild vad det gäller villabebyggelsen tror jag, vilket gör att dessa blir mer och mer värdefulla. Även om det digitala ger större tillgång till en bred kunskap tror jag efterfråga på det äkta och fysiska kommer att öka. 

 

Ulrika 
 
Missa inte! 
Fastighetsägares proaktiva arbete med kulturmiljöfrågor – vad kan du göra
för att bevara värden i bebyggelsen?

 

Höjdhagens villaägareförening bildades 2015 och genom medlemmarnas engagemang stoppades planerna att bygga en förbifart genom det kulturhistoriska området. Hör fastighetsägarna själva berätta om den unika miljö; hur de arbetar för att bevara de värden som finns i bebyggelsen, tankar kring tillbyggnader och behovet av uppdatering av äldre detaljplaner för att skydda miljön.

 

Andreas Engberg och Eva Kai-Larsen, Höjdhagens Villaägareförening

 
 
 
Låt huset vara med & bestämma – så ser du husets historia genom material & detaljer

Anders är ingenjör och kulturhistoriker som har lång erfarenhet som konsult inom byggnadsvård. Hans specialitet är de särskilda värdena hos gamla hus och under passet delar hand med sig av sin kunskap om hur de ser ut och bäst kan bevaras.

 

  • Lär dig känna igen byggnadens kulturhistoriska värden
  • Originella detaljer och anspråkslösa kvalitéer – hur identifierar du dessa?
  • Välj rätt restaureringsteknik utifrån befintligt hantverk och material

Anders Franzén, byggnadsantikvarie, Anders Franzén
Byggnadsvård AB Uppsala

anders 
 
 
Vad är bevarandevärt på en byggnad & hur tar du reda på det?

 

Exempel från Kirunas stadsomvandling

  • Hur tydliggör och säkerställer du det kulturhistoriska värdet?
  • Formulera och tolka bedömningar av nedskrivet värde – hur gör du det på bästa sätt?
  • Kirunas kyrka och stadshus – två exempel på olika hanteringssätt av betydelsefulla byggnader

Lars Gezelius, arkitekt SAR/MSA & KUL certifierad, ETTELVA arkitekter

 
 
 
Hur kan kommuner gynna dialogen om bevarandefrågor & öka samspelet mellan aktörerna?

 

Se Huset är ett samverkansprojekt och under passet hör du hur Lysekils och Tanums kommun tillsammans med Orust Kretsloppsakademi utvecklar metoder för en byggnadsvård som gynnar både människor och miljö.
  • Framtidens byggnadsvård – fler utbildningsvägar för att bredda kunskapen om lokala bebyggelsemönster, material och byggnadsdetaljer
  • Byggnadsvårdskaféer – så använder vi dem för att sprida och öka kunskapen om byggnadsvård
  • Återanvända äldre husmaterial – hur bygger vi kapacitet att återbruka byggnadsmaterial?

Lysekil kommun, talare meddelas inom kort

 
 
 
Utmaningar & lösningar vid anpassning av gammal bebyggelse – ett lyckat exempel

 Koncernen Tension arbetar med spelutveckling och har Sveriges äldsta dataspelsutbildning som de bedriver i en äldre byggnad. Hör dem berätta hur de har anpassat sin moderna verksamhet i en kulturhistorisk fastighet och bevarat både byggnaden och husets värden.

 

  • Så har vi kombinerat gamla och nya funktioner i byggnaden
  • Vad valde vi att bevara och hur gjorde vi avvägningen?
  • Nya tekniska installationer som ventilation och ögonskanner – hur gjorde vi i praktiken?
Magnus Björkman, CEO, Tension  
 
 
Vårdprogram som utgångspunkt för att beskriva värden och mål
  • Hur ser ett vårdprogram ut och vad innebär det i praktiken?
  • Exempel utan vårdprogram – vilket resultat har det lätt till?

Helene Hanes, kulturarvsspecialist & antikvarie, Statens fastighetsverk

 
 
 
Byggnadsvårdens roll i samhällsutvecklingen

 

Svenska byggnadsvårdsföreningen är en ideell förening som ser som sin uppgift att vara delaktig i samhällsbyggnadsprocessen genom att försvara, vårda och utveckla det byggda och det gröna kulturarvet. Under passet får du lyssna till hur föreningen ser på byggnadsvårdens roll i framtiden.

 

Svenska Byggnadsvårdsföreningen, talare meddelas inom kort

 
 
 
Ersätta gamla värden som försvinner – hur gör du det i praktiken?

 

Den 16 augusti 2015 utbröt en storbrand i Gamla stan i Eksjö. Den drabbade byggnaden var ett av Eksjös äldsta och största trähus och resultatet blev ett stort hål mitt i Eksjös värdefulla
kulturhistoriska stadskärna, som är ett riksintresse för kulturmiljövården.

  • Vad har hänt i Eksjö sedan branden?
  • Hur har processen från olyckshändelse till ny bebyggelse sett ut?
  • Hur ska vi tänka när vi förnyar, bygger nytt eller transformerar i våra känsliga kulturmiljöer?
Lucia Botero Hoyos, arkitekt, Eksjö kommun  
 
 
Keynote speaker
Exploatering eller bevarande – så kan olika intressen samverka under
detaljplanearbetet

 

Föreläsningen utgår ifrån två olika detaljplaneprojekt; ett som handlar om bevarande av befintlig byggnad och det andra om exploatering och nybyggnation inom riksintresse för kulturmiljövård.

 

  • Planbestämmelser för kulturhistoriska värden – vilka uppnår önskat resultat?
  • Bra samtalsklimat kring kulturmiljöfrågor – vad är det och hur skapas det?
  • Byta eller bevara fönster och detaljer i kulturhistoriska byggnader – hur bedömer du det?

Ewa Juneborg, bebyggelseantikvarie, Byggkult – Byggnadsvård
& kulturmiljö
Katja Meissner, bebyggelseantikvarie, Byggkult – Byggnadsvård
& kulturmiljö

 

Hur har ni arbetat för att skapa en god samverkan mellan olika aktörer vid bevarande och restaurering av kulturhistoriska byggnader?

Vi ser alltid till att ha en eller flera fysiska platsmöten med aktörerna. Var för sig eller som projektgruppsmöte. Det är väldigt viktigt för att den fortsatta kommunikationen ska kännas naturlig och lätt. Mötena sker oftast på plats, eller i närhet av objektet, vilket gör det enklare för alla att följa med i varandras resonemang. Vi har alla olika sätt och språk för att uttrycka oss, och har man objektet framför sig är det lätt att visa, känna och peka på det man diskuterar för tillfället. Arbetsmomenten och idéerna är viktiga att bolla med aktörerna, så att alla är införstådda med uppdraget. Vi vågar ställa många frågor. Att ha en öppen attityd och humor är viktiga inslag. Med en god stämning mellan aktörerna behövs inga bjudmiddagar.

 

Ewa

Katja 

 
 
Så arbetar du under projekteringen för att säkerställa att värden inte går förlorade
  • Hur tänker och arbetar vi som rådgivare med bevarande av gamla gårdsmiljöer och utvecklande av landsbygdsföretag?
  • Nya tekniska installationer i kulturhistoriska byggnader – hur löser vi det samtidigt som vi bevarar byggnadens karaktär?
  • Vanliga byggnadstekniska problemställningar och lösningar – så arbetar vi med färgsättning, materialval och detaljer i praktiken

Karin Andersson, byggrådgivare, Hushållningssällskapet/HS Konsult AB

Hushållningssällskapet bildades för cirka tvåhundra år sedan för att rationalisera och underlätta livsmedelsförsörjningen i Sverige. Idag är ombyggnation av gamla hus och anpassning av nya byggnader till den befintliga gårdsbilden vanligt förekommande projekt

 
 
 
Hur förädlar du en kulturhistorisk byggnad?
  • Hur går du tillväga i samspelet med platsen – lär dig hitta och förstärka miljöns värden
  • Hur ser en bra byggprocess ut – förprojektering skapar rätt förutsättningar
  • Upphandling för kvalitet – förfrågningsunderlag och teknisk beskrivning är viktiga dokument

Anders Franzén, byggnadsantikvarie, Anders Franzén
Byggnadsvård AB Uppsala

 
 
 
Hur kan vi säkerställa det kulturhistoriska värdet på bästa möjliga sätt?

 

Sveriges Hembygdsförbund är en ideell organisation som startade i början av 1900-talet och har som uppdrag att ge stöd och service till lokala hembygdsföreningar och till regionala hembygdsförbund i arbetet med kulturarvet. Lär dig hur de verkar strategiskt för att ge föreningarna goda förutsättningar till att arbeta skadeförebyggande och för att kunna tillvarata
den äldre byggda miljön.

 

Jan Nordwall, generalsekreterare, Sveriges Hembygdsförbund  
 

 

   

 

Spara

Spara

Moderator

Johanna Ulfsdotter

 

Johanna har en bakgrund som etnolog och pedagog och är idag ansvarig för kulturmiljöfrågor på Sundsvalls kommun. Hon arbetar utifrån ett pedagogiskt perspektiv med målet att göra begreppet kulturarv till en allmän fråga som ses som en språngbräda i utvecklandet av samhället.

 

Intervju >

 

Johanna_Ulfsdotter

 

 

Arrangemanget ”Staden tar form” två dagar fyllda av kunskap och inspiration med fokus på stadsutvecklingens och kulturmiljövårdens utmaningar och möjligheter >>

Plats & Pris

Konferens
22-23 november 2017
Lokal
Garnisonen konferens
Karlavägen 100, Stockholm

Priser (exkl. moms)

T.o.m.


22 sep

T.o.m.


26 okt

Fr.o.m.


27 okt
Konferens

6 980 kr
7 780 kr
8 780 kr
Vill du veta mer innan du bokar dig, kontakta oss

Veronika Westermark
vwe@teknologiskinstitut.se
076-527 55 04

Tid & plats

Konferens
22-23 november 2017
Lokal
Garnisonen konferens
Karlavägen 100, Stockholm

Priser (exkl. moms).

T.o.m.


22 sep

T.o.m.


26 okt

Fr.o.m.


27 okt
Konferens

6 980 kr
7 780 kr
8 780 kr
Vill du veta mer innan du bokar dig, kontakta oss

Veronika Westermark
vwe@teknologiskinstitut.se
076-527 55 04