Framtidens kollektivtrafik & resande

Konferensen som uppmuntrar kollektivt resande!

 

Hur får du människor att välja kollektivtrafiken?

 

Vad krävs för att uppnå kollektivtrafikens fördubblingsmål till 2030? För att lyckas behöver du kunskap om hur du använder incitament som fungerar i praktiken och leder till en beteendeförändring som uppmuntrar kollektivt resande. Konferensen belyser aktuella utmaningar och frågeställningar för dig som arbetar med kollektivtrafik, samhällsplanering och infrastruktur. Forskare, experter och praktikfall delar med sig av värdefull kunskap och berättar vad som fungerat i olika projekt.

 

Lär dig bland annat hur du:

 

  • Utvecklar kollektivtrafiken på landsbygden
  • Bygger en funktionsblandad stad för att minska behovet av bil
  • Använder incitament för att fler ska resa med kollektiva transporter

Varmt välkommen!

 

 

Samarbetspartner:

 

www.samtrafiken.se

  1. Program
  2. Moderator
  3. Anmälan
  4. Plats & Pris
  5. Program i PDF
Nytt forskningsprojekt
Vattenburen mobilitet i samband med förtätningsprocesser – ett komplement till befintligt kollektivtrafikutbud
  • Goda exempel – hur fungerar transporter på vatten idag?
  • Möjligheter och potential för vattenburen mobilitet – men även utmaningar
  • Integration och implementering

Michael Johansson, Tekn. lic. LTH/Miljöstrategi, Lunds Universitet

 

 

Läs en intervju med Michael här >

 

Beteendemönster för att minska bilanvändandet
– så arbetar du för att minska behovet av bil
  • Hur lyckas du få till en beteendeförändring i praktiken?
  • Projektet Tyresövägen – satsning att ändra beteendemönster för ett minskat bilanvändande
  • Hur du identifierar målgrupper och deras emotionella och rationella motiv för valet av färdmedel
  • Elcykelkampanj i Tyresö kommun baserad på emotionella motiv – utförande och resultat

Hedda Ericsson, konsult hållbart resande & beteendepåverkan, Tyréns AB


 
 
Botniabanan – från kontroversiellt projekt till succé

Botniabanan är ett av de största trafikprojekten som genomförts i Sverige under de senaste åren. Järnvägen har omgärdats av kontroverser och kritik men har visat sig vara en lyckad satsning och antalet resenärer stiger stadigt. Under passet får du höra om bakgrunden till utbyggnaden, hur trafik- och resandeutvecklingen har sett ut samt hur samhällsbyggandet kan medverka till att utveckla kollektivtrafiken.

Olle Tiderman, teknisk chef, Norrtåg AB  
 
Detaljplanearbete på hög höjd – hur har vi
hanterat utvecklandet av Linbanan i Göteborg?

Just nu pågår ett massivt detaljplanearbete för ett helt nytt kollektivtrafikslag i Göteborg – en linbana över älven. Göteborgs stad förbereder fyra nya detaljplaner för anläggande och 

drift av linbanan, totalt påverkas 28 befintliga detaljplaner av linbaneanläggningen.
  • Varför bygger vi en linbana?
  • Utmaningar med samordning av detaljplanearbete i ett stort projekt och med pressad tidplan
  • Så arbetar vi med dialog genom planprocessen

Johanna Möllerström, projektledare linbanan, Västtrafik
Per Carlberg, projektledare linbanan, Göteborgs Stad
Inger Bergström, projektledare detaljplaner för linbanan, Göteborgs Stad

 
 
Gruppdiskussion – från bil till kollektivtrafik
  • Hur skapas integration av hållbara transportlösningar och långsiktig samverkan mellan olika aktörer för att få till en önskad överflyttning?
  • Vad krävs för att skapa en användarvänlig och attraktiv kollektivtrafik?
  • Rätt transportmedel för rätt resa – finns det en helhetslösning som kan fungera i praktiken?

 

 
 
Mobilitet som tjänst – vilka möjligheter innebär
det i praktiken?
  • Swedish mobility program – framtidens plattform och
    helhetslösning för kollektivtrafik och resande.

Jens Tångefjord Brodin, branschutvecklingsstrateg, Samtrafiken i Sverige AB

 
 

Speciellt inbjuden

Överflyttning från bil till kollektivtrafik
– hur får du människor att välja kollektivtrafiken?
  • Utforma och optimera linjenätet - principer för linjedragningar, bytespunkter, ”starka stråk” och nätverkseffekter
  • Turtäthet och restid – nyckelfaktorer för en konkurrenskraftig kollektivtrafik
  • Vilka åtgärder kan vidtas för att uppnå snabbare kollektivtrafik?
  • Information och marknadsföring – så påverkar mobility management kollektivresandet

Malin Gibrand, affärsområdesansvarig samhällsplanering, Trivector Traffic

 


Malin Gibrand
 
Hur utvecklar du kollektivtrafiken på landsbygden?
  • Vad krävs för att skapa en levande landsbygd?
  • Implementera mobilsamåkning i din kommun – hur gör du i praktiken?
  • Framtidsspaning och utvecklingsarbete – så arbetar vi för att skapa fler transportmöjligheter på landsbygden

Pepijn Klaassen, utvecklingsansvarig, Mobilsamåkning Sweden AB

 
 
Incitament för att använda kollektivtrafik – hur
kan du arbeta för att fler ska åka med kollektiva
transporter?
  • Framgångar och utmaningar med nolltaxa – hur ser det ut i praktiken?
  • Reseutveckling – resultat och statistik om hur nolltaxa har påverkat resandet
  • Finansiering och implementering av nolltaxa i din kommun – våra tips till dig för att lyckas med genomförandet

Mathias Högberg, samhällsplanerare, Avesta kommun
Börje Forslund, utredare, Avesta kommun

 
 
Bytespunkter – hur ska de utformas för att vara
tillgängliga & underlätta ett kollektivt resande?

Föredraget hålls på norska

  • Praktiska exempel på olika utformningar av bytespunkter – vad har fungerat bra respektive mindre bra?
  • Resultat från vårt forskningsprojekt om bytespunkter
  • Vad är viktigt att tänka på vid utformningen av dessa?

Julie Runde Krogstad, senior forskare, Transportøkonomisk institutt

 


Julie Runde Krogstad
 
Hur skapar vi bra trafiksäkerhet tillsammans?

 

  • Trafiksäkerhet på och omkring kollektivtrafiken – så blir hela resan säker
  • Hur bidrar kollektivtrafiken till nollvisionen?

Lars Ekman, sakkunnig enhet trafiksäkerhet, Trafikverket

 
 
Missa inte!
God samordning mellan kommun & län i
kollektivtrafiksprojekt – så lyckades vi få
anställda att lämna bilen hemma

Föredraget hålls på norska

  • Projektet HjemJobbHjem – hur fick vi anställda att lämna bilen hemma?
  • Evolution istället för revolution – vilka incitament har fungerat?
  • Samarbete, implementering och resultat – hur gjorde vi i praktiken?
Espen Strand Henriksen, change maker, HjemJobbHjem Espen Strand Henriksen
 

Strukturbild för Skåne – samordnad planering för en utvecklad region

 

Strukturbild för Skåne är en är en samverkansprocess för att
arbeta med ett utvecklat regionalt perspektiv på den fysiska
planeringen. Syftet är att koppla samman den regionala
utvecklingsstrategin och kommunernas översiktliga planering.
Under föredraget får du bland annat lära dig om bytespunkter
som mötesplats, planering för nya stationssamhällen och
högkvalitativ busstrafik på landsbygd.

 

Patrik Lindblom, kollektivtrafikstrateg, Region Skåne
Anne-Lie Mårtensson, samhällsplanerare, Region Skåne

 
 

Workshoptext

   

 

Spara

Spara

Moderator

Moderator och talare Michael Johansson 

 

Michael har en bakgrund som miljövetare med samhällsvetenskaplig inriktning, han är även utbildad miljöstrateg med naturvetenskaplig inriktning. Idag är han doktorand och forskare på LTH i Lund och Miljöstrategi på Campus Helsingborg med transportinriktning. Forskningen Michael bedriver är tvärvetenskapligt och fokuserar på sambanden mellan transportåtgärder och dess effekter på samhällsplaneringen.

 

 

Intervju

 

  • Hur tror du att kollektivtrafiken ser ut om 10 år?

Redan nu ser man såväl nystartade forskningsprojekt, som konkreta exempel på innovativa kollektivtrafikalternativ som t.ex. linbanor och vattenburen mobilitet. Det visar på att morgondagens kollektivtrafik kommer att innefatta så många fler delningstjänster och färdemedelsalternativ än det vi idag upplever utgöra kollektivtrafik, dvs. buss och tåg. Jag tror naturligtvis även att olika bil- och cykeldelningssystem kommer att vara ett naturliga inslag i den svenska kollektivtrafiken om 10 år. Där kommer även taxi att vara en del av den flexibla kollektivtrafiken.

 

 

  • Vilka är de största utmaningarna kollektivtrafiken står inför idag och vad tror du kan vara alternativ till lösningar?

Den avhängigt viktigaste utmaningen som kollektivtrafiken, eller egentligen hela begreppet hållbar mobilitet i stort, står inför är att vinna ytanspråk i våra städer. Det handlar således om att såväl prioritera kollektivtrafik som att uppmuntra olika cykel- samt bildelningsystem, framförallt i samband med förtätningsprocesser. Det betyder att man måste bygga in nya transportbaserade delningstjänster som naturliga inslag för människor som flyttar in i nya bostadsområden. På så sätt kan man reducera ytanspråk för hårdgjord infrastruktur för att på så sätt bevara, men även utveckla bostadsnära parker och grönområden. Den handlar om att "källsortera sina resor" och använda det färdmedel som anses mest rationellt för just den specifika resan.  Men, då måste även alternativen till eget bilägande vara tillgängliga och attraktiva.

 

 

  • Hur valde ni att starta ett forskningsprojekt kring vattenburen kollektivtrafik?

Genom att vi tillsamans med våra samarbetspartners är intresserade av att på olika sätt finna miljöstrategier som reducerar behovet av eget bilägande, samt finna nya affärsmodeller att tillgodose morgondagens invånare som bor i hamn- samt centrumnära lägen. Vattenburen mobilitet innebär ännu ett verktyg för kommuner för att skapa såväl regional- som lokal hållbar mobilitet. Forskning kopplad till vattenburen mobilitet och dess affärsmodeller är även högintressant på kontinenten, där kollektivtrafik-, men även personbaserade transporter på vatten upplevs vara av stor potential vid hållbar samhällsplanering.

 

 

 

  • Vilka möjligheter och potentialer ser du för vattenburen mobilitet idag och i framtiden?

Vattenburen mobilitet är idag ur ett Skåneperspektiv, ännu relativt outnyttjat, men kan framförallt utgöra ett framtida effektivt, flexibelt och hållbart persontransportsystem, som i takt med städernas förtätningsprocesser även kan utgöra en stor transportpotential. Det finns idag en utvecklad vattenbaserad glesbygdstrafik i skärgården i bl.a. både Stockholm och Göteborg. Men, frågan är om det förblir en glesbygdstrafik om städernas gatuutrymmen framöver blir en bristvara? I många skånska kuststäder, men även utomlands, väntar många vattennära områden på att renoveras men även exploateras för nybyggnation (förtätning). Samtidigt finns det även stor potential i redan befintliga vattennära områden för en kombination av landbaserad och vattenburen samordning av kollektivtrafik och godstransporter.

 

Fördelar i Skåne med vattenburen person- och godstransporter är bl.a. att den aldrig drabbas av köer och mycket sällan av driftsstopp. Den är inte lika känslig för störningar som väg- och järnvägsburen trafik. Vid olyckor, ombyggnader eller andra störningar kan färdstråken enkelt styras om och t.ex. flytbryggor kan vid behov flyttas och skapa nya hållplatser. Detta ger hela trafiksystemet ökad flexibilitet och minskad sårbarhet, vilket upplevs som önskvärt i Skånes befintligt överbelastade och störningskänsliga trafiksystem.

 

Andra relevanta fördelar är att det totala antalet personkilometer minimeras, genom att rutterna/linjerna sker tvärsöver istället för runt om, vilket minskar avståndets längd på den genomförda resan. Vattenburen kollektivtrafik är, precis som t.ex. bilpooler, också ett komplement för att stötta överflyttningen från bilen till andra hållbara färdmedel.

 

 

  • Varför ska man komma på konferensen och lyssna till ditt talarpass? Vad får åhörarna med sig?

För att det, i många kommuner kan vattenburen mobilitet verka som innovativa, attraktiva transportlösningar som skapar mer möjligheter än utmaningar inom dagens samhällsplanering. Det handlar om att ständigt finna nya affärsmodeller och samordningsfunktioner mellan transportaktörer för att skapa attraktiva och fullgoda alternativ till eget bilägande. Där är vattenburen mobilitet en av många innovativa strategier. 

 

 

Åhörarna får med sig en ökad uppfattning om att det finns en stor potential genom att återta sjövägen för transporter. Tidigare förenade vattenvägen både länder och städer och skapade ett ökat utbyte, såväl inom som mellan regioner och städer. Det är dags för städerna att ta tillbaka den möjligheten till hållbar mobilitet.   

Plats & Pris

Konferens
10-11 oktober 2017
Lokal
Lindhagen Mat&Möten
Lindhagensgatan 126, Stockholm

Priser (exkl. moms)

T.o.m.


30 jun

T.o.m.


15 sep

Fr.o.m.


16 sep
Konferens

6 980 kr
7 780 kr
8 780 kr
Vill du veta mer innan du bokar dig, kontakta oss

Veronika Westermark
vwe@teknologiskinstitut.se
076-527 55 04

Tid & plats

Konferens
10-11 oktober 2017
Lokal
Lindhagen Mat&Möten
Lindhagensgatan 126, Stockholm

Priser (exkl. moms).

T.o.m.


30 jun

T.o.m.


15 sep

Fr.o.m.


16 sep
Konferens

6 980 kr
7 780 kr
8 780 kr
Vill du veta mer innan du bokar dig, kontakta oss

Veronika Westermark
vwe@teknologiskinstitut.se
076-527 55 04